Forntid och vikingatid (800–1050)
Människor har bott i Sverige sedan istiden slutade för ungefär 12 000 år sedan. Under bronsåldern och järnåldern uppstod flera kulturer med handel och hantverk.
Vikingatiden (ca 800–1050 e.Kr.) är en av de mest kända epokerna i Skandinaviens historia. Svenska vikingar rörde sig framförallt österut – längs floderna genom Ryssland och Ukraina till Konstantinopel (Istanbul) och Bagdad. De kallas ibland Varangier och Rus.
Medeltidens Sverige och Kalmarunionen
Under medeltiden kristnades Sverige och kyrkans inflytande ökade. Städer som Stockholm, Uppsala och Visby grundades och blomstrade av handel. År 1397 bildades Kalmarunionen – en union mellan Sverige, Danmark och Norge under en gemensam kung.
- Kalmarunionen 1397–1523: Sverige, Danmark och Norge under en kung
- Gustav Vasa valdes till svensk kung den 6 juni 1523 – frigjorde Sverige från unionen
- Gustav Vasa genomförde reformationen: Sverige övergick från katolicism till lutheranism
- Bibeln översattes till svenska under 1500-talet – viktig för det svenska språkets standardisering
Stormaktstiden (1600-talet)
Under 1600-talet blev Sverige en stormakt i norra Europa. Under kung Gustav II Adolf deltog Sverige i Trettioåriga kriget (1618–1648) och kontrollerade stora delar av Östersjöns kuster. Sverige var en av Europas viktigaste militära och politiska makter.
Finland – del av Sverige i 700 år
Finland var en del av det svenska riket i ungefär 700 år, från 1200-talet till 1809. De finska och svenska kulturerna och lagarna vävdes samman under denna tid. Svenska är fortfarande ett officiellt språk i Finland.
I kriget mot Ryssland 1808–1809 förlorade Sverige Finland. Sverige fick en ny grundlag 1809 som kraftigt begränsade kungens makt och lade grunden för det moderna parlamentariska systemet.
Unionen med Norge 1814–1905
Som kompensation för att ha förlorat Finland fick Sverige 1814 rätt att ingå union med Norge (i samband med Napoleonkrigen). Unionen upplöstes fredligt 1905 då Norge valde att bli en självständig stat.
Industrialisering och emigration (1850–1930)
Under 1800-talets andra hälft industrialiserades Sverige snabbt. Järnvägar byggdes ut, fabriker uppstod och städerna växte. Men industrialiseringen gick ojämnt – många bönder levde i fattigdom.
Ungefär en miljon svenskar emigrerade till Amerika mellan 1850 och 1930 i hopp om ett bättre liv. De flesta slog sig ned i Midwestern, i stater som Minnesota och Illinois.
Demokratins genombrott (1909–1921)
Sverige fick allmän rösträtt i etapper. Männen fick rösträtt i riksdagsvalet 1909 (kommunal rösträtt kom lite tidigare). Women fick rösträtt 1921 – det första riksdagsvalet där kvinnor fick delta var 1921.
- 1907: Män fick rösträtt i kommunalvalet (med inkomstgräns)
- 1909: Nästan alla män fick rösta i riksdagsvalet
- 1921: Fullständig allmän och lika rösträtt – även för kvinnor
- 1921: Första riksdagsvalet med både manliga och kvinnliga väljare och kandidater
Folkhemmet och den svenska modellen
År 1928 formulerade socialdemokraternas ledare Per Albin Hansson begreppet "folkhemmet" – ett samhälle där alla, oavsett klass eller bakgrund, ska ha lika värdighet och trygghet. Visionen kom att styra svensk politik under decennier.
År 1938 slöts Saltsjöbadsavtalet mellan LO (fackförbunden) och SAF (arbetsgivarna). Det lade grunden för den svenska arbetsmarknadsmodellen – samarbete och förhandling istället för konflikter och strejker.
Andra världskriget – neutralitet och kontroverser
Sverige var officiellt neutralt under andra världskriget (1939–1945). Men neutraliteten var inte utan kontroverser. Sverige tillät tyska trupper att transporteras på svenska järnvägar, vilket kritiserades hårt. Sverige tog dock emot tusentals flyktingar, inklusive danska och norska judar.
- Raoul Wallenberg: svensk diplomat i Budapest 1944; utfärdade skyddspass till tiotusentals ungerska judar
- Vita bussarna: Svenska Röda Korset under Folke Bernadotte räddade ca 15 000 fångar från koncentrationsläger 1945
- Sverige tog emot norska och danska flyktingar som flydde den tyska ockupationen
- Den kontroversiella tyska transitpassagen: svenska tåg transporterade tyska soldater till och från Norge
Miljonprogrammet (1965–1975)
Under efterkrigstidens snabba urbanisering uppstod akut bostadsbrist i Sverige. Riksdagen beslutade 1965 att under tio år bygga en miljon nya bostäder – det så kallade miljonprogrammet. Stora bostadsområden byggdes runt om i landets städer med moderna lägenheter.
Olof Palme och socialdemokratin
Olof Palme var statsminister 1969–1976 och 1982–1986. Han är en av de mest kända svenska politikerna internationellt och starkt förknippad med det moderna Sveriges socialpolitik och utrikespolitiska engagemang. Han mördades den 28 februari 1986 på en gata i Stockholm – ett av Sveriges mest uppmärksammade och olösta brott.
Invandring och mångkultur
Sverige har tagit emot stora grupper invandrare vid olika tidpunkter. Under 1950- och 1960-talen kom arbetskraftsinvandrare från Finland, Sydeuropa och Jugoslavien. Från 1970-talet ökade andelen politiska flyktingar från bland annat Latinamerika, Chile och Iran.
- 1950–1970: Arbetskraftsinvandring från Finland, Sydeuropa, Jugoslavien
- 1970–1990: Politiska flyktingar från Chile, Iran, Polen
- 1990-tal: Flyktingar från det forna Jugoslavien (Bosnien, Kosovo)
- 2000-tal: Flyktingar från Irak, Somalia, Afghanistan
- 2015: Rekordår – ca 163 000 asylsökande till Sverige; efterföljande regelverk stramades åt
- Idag: ca 20% av Sveriges befolkning är utrikesfödda