Vad är demokrati?
Demokrati är ett politiskt system där makten utgår från folket. Ordet demokrati kommer från det antika grekiska språket: "demos" betyder folk och "kratos" betyder makt eller styre. Demokrati kan alltså direkt översättas med "folkstyre".
I en demokrati väljer medborgarna sina representanter i fria och rättvisa val. Representanterna fattar beslut på folkets vägnar men kan avsättas vid nästa val om folket inte är nöjda. Det är detta som skiljer demokrati från diktatur.
Demokrati kontra diktatur
I en diktatur styrs landet av en person eller en liten grupp som inte är vald av folket. Diktaturer tillåter ofta inte fria val, fri press eller oppositionspartier. Människor kan straffas för att de kritiserar makten.
- Demokrati: makten utgår från folket, fria val, fri press, oppositionspartier tillåtna
- Diktatur: makten hos en person/grupp, inga fria val, censur, förtryck av opposition
- I en demokrati är lagarna lika för alla – även för de styrande
- Domstolarna är oberoende och kan döma makthavare om de bryter mot lagen
Svenska grundvärderingar
Det svenska samhället bygger på ett antal grundläggande värderingar som genomsyrar lagar, institutioner och vardagsliv. Dessa värderingar handlar om jämlikhet, frihet, solidaritet och öppenhet.
- Jämlikhet (jämlikhet): alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion eller social bakgrund
- Frihet (frihet): tanke-, åsikts-, press- och religionsfrihet skyddas i grundlagen
- Solidaritet (solidaritet): samhället tar hand om dem som behöver hjälp – sjuka, gamla, arbetslösa
- Öppenhet (öppenhet): transparens i offentlig förvaltning; offentlighetsprincipen
Jämställdhet mellan könen
Sverige räknas som ett av världens mest jämställda länder. Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter på alla livets områden – i arbetslivet, i hemmet och i politiken.
Sverige har länge haft en jämställdhetspolitik som syftar till att bryta ner traditionella könsmönster. Föräldraförsäkringen är utformad så att båda föräldrarna uppmuntras att vara föräldralediga. Det finns jämställdhetsmål i skolans läroplan och i arbetslivet.
Rättsstatsprincipen – alla är lika inför lagen
I Sverige gäller rättsstatsprincipen, vilket innebär att alla – rika som fattiga, makthavare som vanliga medborgare – är lika inför lagen. Ingen ska dömas utan bevis och en rättvis rättegång. Domstolarna är oberoende från politikerna.
Diskrimineringslagen och sju diskrimineringsgrunder
Diskriminering är förbjudet i Sverige. Diskrimineringslagen skyddar människor mot att behandlas sämre på grund av vem de är. Lagen listar sju diskrimineringsgrunder – det vill säga egenskaper man inte får diskriminera någon utifrån.
- 1. Kön – man, kvinna eller icke-binär
- 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck – transpersoner
- 3. Etnisk tillhörighet – nationell och etnisk bakgrund, hudfärg
- 4. Religion eller annan trosuppfattning
- 5. Funktionsnedsättning – fysisk eller psykisk
- 6. Sexuell läggning – hetero-, homo- eller bisexuell
- 7. Ålder
Diskrimineringsombudsmannen (DO) är den statliga myndighet som utreder anmälningar om diskriminering och arbetar förebyggande mot diskriminering i samhället.
HBTQI-rättigheter
Sverige har en lång historia av att stärka rättigheterna för homo-, bi- och transpersoner. 2009 öppnades äktenskapet för samkönade par i Sverige – ett av de första länderna i världen att göra det. Svenska kyrkan kan viga samkönade par i kyrkan.
- 1944: Homosexualitet avkriminaliserades i Sverige
- 1972: Sverige var det första landet i världen att tillåta juridiskt könsbyte
- 1994: Registrerat partnerskap för samkönade par infördes
- 2003: Homosexuella par fick rätt att adoptera barn
- 2009: Könsneutral äktenskapslag – äktenskap öppet för alla
Rättigheter och skyldigheter
I ett demokratiskt samhälle har medborgarna både rättigheter och skyldigheter. Rättigheterna ger frihet och skydd, medan skyldigheterna bidrar till att samhället fungerar för alla.
- Rättigheter: att rösta, att uttrycka sina åsikter, att behandlas lika inför lagen
- Skyldigheter: att följa landets lagar, betala skatt, vittna i domstol om man blivit kallad
- Jurytjänst (nämndeman): medborgare kan kallas att delta i rättegångar
- Demokratin kräver aktiva medborgare för att fungera
Hur kan man delta i demokratin?
I en demokrati finns många sätt att påverka samhället – inte bara genom att rösta vart fjärde år. Det aktiva medborgarskapet är grunden för en levande demokrati.
- Rösta i val (riksdag, region, kommun, EU-parlament)
- Bli medlem i ett politiskt parti
- Skriva på namninsamlingar och petitioner
- Delta i demonstrationer och manifestationer
- Kontakta lokala politiker och skriva insändare
- Engagera sig i föreningar, fackförbund och civilsamhälle
- Diskutera politik och samhällsfrågor med omgivningen
- Lämna synpunkter i kommunala råd och medborgardialoger
Hot mot demokratin
Demokratin är inte självklar – den måste värnas och försvaras. Det finns flera hot mot den svenska demokratin som samhället arbetar för att motverka.
- Desinformation och falska nyheter – sprids snabbt på sociala medier och kan manipulera val
- Extremism – våldsbejakande rörelser som hotar demokratiska institutioner
- Korruption – när makthavare missbrukar sin ställning för personlig vinning
- Segregation – när delar av befolkningen känt sig utanför samhällsgemenskapen
- Lågt valdeltagande – minskar demokratins legitimitet