Konstitutionell monarki
Sverige är en konstitutionell monarki och parlamentarisk demokrati. Det innebär att Sverige har en kung som statschef men att kungarna saknar politisk makt. All makt utgår från folket och utövas av valda representanter.
Sveriges kung är Carl XVI Gustaf, som besteg tronen 1973. Kungen har en ceremoniell och representativ roll – han öppnar riksdagen, representerar Sverige utomlands och deltar i statliga ceremonier. Han kan inte fatta politiska beslut.
Riksdagen – folkets viktigaste organ
Riksdagen är Sveriges parlament och folkets högsta beslutande organ. Den består av 349 ledamöter som väljs av folket i allmänna val vart fjärde år. Riksdagen sammanträder i riksdagshuset på Helgeandsholmen i Stockholm.
- Riksdagen har 349 ledamöter (riksdagsledamöter)
- Val hålls vart fjärde år, alltid tredje söndagen i september
- Riksdagens talman (speaker) leder riksdagens arbete – högt prestigefyllt uppdrag
- Riksdagen är indelad i 15 fackutskott som bereder ärenden
Riksdagens tre huvuduppgifter
Riksdagen har tre centrala uppgifter i det svenska statsskicket:
- 1. Lagstiftning: riksdagen stiftar, ändrar och upphäver lagar
- 2. Budgetbeslut: riksdagen beslutar om statens inkomster och utgifter – hur skattepengar ska användas
- 3. Kontroll: riksdagen granskar att regeringen arbetar i enlighet med riksdagens beslut (konstitutionellt utskott, JO, Riksrevisionen)
Hur en lag blir till
Att stifta en ny lag är en noggrann process med flera steg för att säkerställa att lagen är välgenomtänkt och demokratiskt förankrad.
- 1. Förslag: antingen från regeringen (proposition) eller från en riksdagsledamot (motion)
- 2. Utredning: ofta tillsätts en statlig utredning (SOU – Statens offentliga utredningar)
- 3. Remiss: förslaget skickas ut till berörda organisationer och myndigheter för synpunkter
- 4. Utskottsbehandling: relevant riksdagsutskott granskar och bereder förslaget
- 5. Omröstning: riksdagen röstar; majoritet krävs (för grundlag: två riksdagsbeslut med val emellan)
- 6. Kungligt beslut (sanktion): statsministern undertecknar, statssekreterare kontrasignerar
- 7. Promulgation: lagen publiceras i Svensk Författningssamling (SFS)
Regeringen och statsministern
Regeringen leder riket och genomför riksdagens beslut. Den består av statsministern och ett antal ministrar, som leder varsin del av den offentliga förvaltningen (departement).
Statsministern utses av riksdagens talman och måste ha stöd av riksdagen för att kunna regera. Det kallas parlamentarism. Om riksdagen röstar mot statsministern i en misstroendeomröstning måste regeringen avgå.
- Statsministern är regeringschef och utses av riksdagens talman
- Ministrar leder departement: Finansdepartementet, Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet m.fl.
- Regeringen lämnar propositioner (lagförslag) till riksdagen
- Varje höst lämnar regeringen budgetpropositionen – förslag till statens budget
Statliga myndigheter
Under regeringen finns ett stort antal statliga myndigheter som sköter den dagliga förvaltningen. Myndigheterna är självständiga och politiskt oberoende i sina beslut om enskilda ärenden – de lyder under lagen, inte under politikerna.
- Arbetsförmedlingen: hjälper arbetslösa att hitta jobb; fördelar a-kassa
- Försäkringskassan: hanterar sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag m.m.
- Skatteverket: samlar in skatter och sköter folkbokföringen
- Migrationsverket: hanterar ansökningar om uppehållstillstånd och medborgarskap
- Polismyndigheten: upprätthåller ordning och bekämpar brott
- Riksrevisionen: granskar att statens pengar används korrekt
- Justitieombudsmannen (JO): granskar att myndigheter behandlar medborgare rätt
290 kommuner – nära medborgarna
Sverige är indelat i 290 kommuner. Kommunerna ansvarar för de tjänster som är närmast medborgarna i vardagen. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och väljs i allmänna val.
- Skola och förskola (barnomsorg)
- Äldreomsorg – hemtjänst och äldreboenden
- Socialtjänst – stöd till utsatta familjer, missbrukare, hemlösa
- Vatten, avlopp och avfallshantering
- Gator, parker och lokala vägar
- Räddningstjänst (brandkår)
- Bibliotek och kulturverksamhet
21 regioner – hälsa och transport
Sverige är också indelat i 21 regioner (tidigare kallade landsting). Regionerna ansvarar för de tjänster som kräver större befolkningsunderlag och specialkompetens.
- Hälso- och sjukvård: sjukhus, vårdcentraler, specialistvård
- Kollektivtrafik: bussar, spårvagnar, tåg inom regionen
- Regional utveckling och planering
- Tandvård för barn och unga
- Utbildning av läkare och annan sjukvårdspersonal
Maktdelning och oberoende institutioner
Den svenska staten bygger på en tydlig maktdelning. Riksdagen stiftar lagarna, regeringen genomför dem och domstolarna tolkar dem. Domstolarna är oberoende från både riksdag och regering och kan inte styras politiskt.