FN – Förenta nationerna
FN (Förenta nationerna) grundades 1945 efter andra världskriget av 51 länder med målet att bevara freden, skydda mänskliga rättigheter och främja internationellt samarbete. Idag är nästan alla världens länder med – totalt 193 medlemsstater.
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948)
Den 10 december 1948 antog FN:s generalförsamling den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Den innehåller 30 artiklar och slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.
- Artikel 1: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter
- Artikel 3: Rätt till liv, frihet och personlig säkerhet
- Artikel 5: Förbud mot tortyr och omänsklig behandling
- Artikel 7: Rätt till lika skydd inför lagen utan diskriminering
- Artikel 18: Tanke-, samvets- och religionsfrihet
- Artikel 19: Yttrandefrihet
- Artikel 23: Rätt till arbete och rättvisa arbetsförhållanden
- Artikel 26: Rätt till utbildning
FN:s barnkonvention – lag i Sverige sedan 2020
FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) antogs 1989. Sverige ratificerade den 1990, men det var inte förrän den 1 januari 2020 som barnkonventionen faktiskt blev lag i Sverige. Det innebär att alla myndigheter, domstolar och kommuner måste tillämpa barnkonventionens bestämmelser.
- 1. Icke-diskriminering: alla barn har samma rättigheter
- 2. Barnets bästa: vid alla beslut som rör barn ska barnets bästa sättas i första rummet
- 3. Rätt till liv och utveckling: varje barn har rätt att leva och utvecklas
- 4. Rätt att komma till tals: barn ska få uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem
Fem nationella minoriteter
Sverige erkände 2000 fem nationella minoriteter. Dessa grupper har historiska rötter i Sverige och har funnits här i generationer. De har rätt till stöd för att bevara sin kultur och sina språk.
- Samer – Sveriges ursprungsfolk; lever i Sápmi (Lappland); reindriftstradition
- Romer – med rötter från Indien; i Sverige sedan 1500-talet
- Judar – i Sverige sedan 1770-talet; fullständiga rättigheter från 1870
- Sverigefinnar – personer med finska rötter, ofta från gränstrakterna eller efterkrigstidens arbetsmigration
- Tornedalingar – minoritet i Tornedalen vid finska gränsen; talar meänkieli
Samerna – ett urfolk
Samerna är erkända som ett urfolk i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. De har bott i Sápmi i tusentals år och lever traditionellt av renskötsel, fiske och jakt. Den samiska kulturen och de samiska språken är unika och skyddas i lag.
Sametinget är det samiska folkets eget parlament i Sverige. Det väljs vart fjärde år av samer som är registrerade i sameröstlängden. Sametinget arbetar med att bevara och stärka samisk kultur, språk och rättigheter.
HBTQI-rättigheter i Sverige
Sverige har legat i framkant när det gäller rättigheter för homo-, bi-, trans- och queerpersoner. Flera historiska milstolpar har nåtts här.
- 1944: Homosexualitet avkriminaliserades i Sverige
- 1972: Sverige var det första landet i världen att tillåta juridisk könstillhörighetsändring
- 1979: WHO tog bort homosexualitet från sin sjukdomsklassificering; Sverige ledde arbetet
- 1994: Lag om registrerat partnerskap för samkönade par
- 2003: Homosexuella par fick rätt att adoptera barn
- 2009: Könsneutral äktenskapsbalk – alla par, oavsett kön, kan gifta sig
Diskrimineringsombudsmannen (DO)
DO är en statlig myndighet som arbetar för att motverka diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Myndigheten utreder anmälningar om diskriminering och kan driva ärenden i domstol.
Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på sju grunder: kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Jämställdhet – Sverige i världstoppen
Sverige rankas konsekvent bland de fem mest jämställda länderna i världen enligt World Economic Forums globala jämställdhetsindex. Faktorer som spelar in är andelen kvinnor i politiken, på arbetsmarknaden och i ledande positioner, samt lika löneutveckling.
- Hälften av regeringens ministrar är kvinnor (historisk norm sedan 1990-talet)
- Föräldraförsäkringen är utformad för att uppmuntra pappor att vara lediga
- Riksdagen har haft ca 45–50% kvinnliga ledamöter under 2000-talet
- Genus-neutral utbildning i förskola och skola