Privat och offentlig sektor
Den svenska arbetsmarknaden är indelad i privat och offentlig sektor. Ungefär 70 procent av alla anställda arbetar i den privata sektorn – i företag, butiker, restauranger, industrier och tjänsteföretag. Ungefär 30 procent arbetar i den offentliga sektorn – statliga myndigheter, regioner och kommuner.
Arbetsmarknadens parter
En av de mest utmärkande dragen i den svenska arbetsmarknadsmodellen är att löner och arbetsvillkor bestäms genom förhandlingar mellan arbetsgivare och fackförbund – inte av staten. Staten stiftar ramlagar men lägger sig normalt inte i löneförhandlingarna.
- Fackförbund (arbetstagarsidan):
- – LO (Landsorganisationen): ca 1,5 miljoner members; organiserar bl.a. industri-, transport- och servicearbetare
- – TCO (Tjänstemännens centralorganisation): tjänstemän; lärare, sjuksköterskor m.fl.
- – SACO (Sveriges akademikers centralorganisation): akademiker med högskoleexamen
- Arbetsgivarsidan:
- – Svenskt Näringsliv: privata arbetsgivare
- – Arbetsgivarverket: statliga myndigheter
- – SKR (Sveriges kommuner och regioner): kommuner och regioner
Kollektivavtal – grundstenen
Kollektivavtal är avtal mellan ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation (eller en enskild arbetsgivare) om löner, arbetstider, övertid, semester och andra anställningsvillkor. Kollektivavtalen täcker ungefär 90 procent av alla anställda i Sverige.
Sverige har ingen lagstadgad minimilön. Istället sätts lägstlönerna av kollektivavtalen, vilket ger flexibilitet för olika branscher och regioner.
Anställningsformer
Det finns flera typer av anställningar i Sverige. Det är viktigt att känna till skillnaderna för att förstå sina rättigheter som anställd.
- Tillsvidareanställning (fast anställning): gäller tills vidare; arbetsgivaren måste ha saklig grund för att säga upp
- Visstidsanställning: tidsbegränsad anställning för ett visst uppdrag eller viss period
- Provanställning: max 6 månader; kan avbrytas utan motivering; övergår normalt till tillsvidareanställning
- Behovsanställning: kallas in vid behov; osäkra villkor
LAS – Lagen om anställningsskydd
LAS (Lagen om anställningsskydd, 1982) reglerar vilka regler som gäller för att säga upp eller avskeda en anställd. Lagen ska skydda arbetstagare från godtyckliga uppsägningar.
- Uppsägning kräver saklig grund: antingen personliga skäl (misskötsamhet) eller arbetsbrist
- Sist in – först ut (turordningsregeln): vid driftsinskränkningar har de med längst anställningstid företräde till att behålla jobbet
- Uppsägningstid: vanligtvis 1–6 månader beroende på anställningstid
- Omplaceringsskyldighet: arbetsgivaren ska försöka erbjuda annat arbete innan uppsägning
Arbetstid och semester
Den normala arbetstiden i Sverige är ofta 40 timmar per vecka. Semesterlagen ger normalt rätt till 25 semesterdagar per år. Antalet betalda dagar beror på hur mycket semester den anställda har tjänat in. Kollektivavtal kan ge fler dagar.
Skatter i Sverige
Sverige har ett progressivt skattesystem – de som tjänar mer betalar en högre andel i skatt. Skatterna finansierar välfärdssamhällets tjänster.
- Kommunalskatt: ca 30–35% av lönen; betalas till kommunen och regionen för vård, skola och omsorg
- Statlig inkomstskatt: tillkommer på inkomster över ca 540 000 kr/år (ca 20% på den delen)
- Moms (mervärdesskatt, VAT): 25% normalrate; 12% på mat och hotell; 6% på böcker, kollektivtrafik, kultur
- Arbetsgivaravgifter: arbetsgivaren betalar ca 31,4% ovanpå lönen till sociala avgifter (pension, sjukförsäkring m.m.)
A-kassan och arbetslöshet
A-kassan (Arbetslöshetskassan) är en frivillig försäkring vid arbetslöshet som administreras av fristående a-kassor kopplade till fackförbunden. Staten subventionerar systemet.
- För att få ersättning måste man ha arbetat minst 6 månader (minst 80 timmar per månad)
- Man måste vara aktivt arbetssökande och tacka ja till erbjudna jobb
- Ersättning: upp till 80% av tidigare lön (med takbelopp)
- Arbetsförmedlingen hjälper till att söka arbete och kan erbjuda utbildning
Kronofogdemyndigheten och skulder
Kronofogdemyndigheten är den statliga myndighet som hanterar indrivning av skulder och hjälper överskuldsatta med skuldsanering. Om en person inte betalar en skuld kan borgenären vända sig till Kronofogden för att driva in skulden.
Att starta företag i Sverige
Det är relativt enkelt att starta företag i Sverige. Man registrerar sig hos Bolagsverket och Skatteverket. Det vanligaste är att starta ett aktiebolag eller en enskild firma.
- Enskild firma: enklast att starta; ägaren är personligen ansvarig för skulder
- Handelsbolag: två eller fler ägare; personligt ansvar
- Aktiebolag (AB): kräver 25 000 kr i aktiekapital; begränsat personligt ansvar; vanligast för tillväxtföretag
- Ekonomisk förening: kooperativ form; t.ex. bostadsrättsföreningar
- Registrering: hos Bolagsverket; momsregistrering hos Skatteverket