Religion och trossamfund

Att staten är religiöst neutral och inte gynnar någon religion

En sekulär stat innebär att staten är religiöst neutral och inte gynnar eller missgynnar någon religion. Alla trossamfund behandlas juridiskt lika.

1951

Religionsfrihetslagen antogs 1951 och gav alla i Sverige fullständig religionsfrihet – rätten att fritt välja religion, byta religion eller inte tillhöra något trossamfund.

2000

År 2000 skildes staten och Svenska kyrkan åt. Sedan dess är Svenska kyrkan ett trossamfund bland andra, utan statlig ställning.

Evangelisk-luthersk (protestantisk)

Svenska kyrkan är evangelisk-luthersk, det vill säga protestantisk. Det beror på reformationen på 1520-talet, när Gustav Vasa bröt med den katolska kyrkan.

Ca 5 miljoner

Svenska kyrkan har ungefär 5 miljoner medlemmar, vilket är drygt 48% av befolkningen. Antalet har minskat stadigt sedan kyrka och stat skildes åt 2000.

Ärkebiskopen (ärkestiftet i Uppsala)

Svenska kyrkans andliga ledare är ärkebiskopen. Ärkestiftet är i Uppsala. Ärkebiskopen väljs av kyrkomötet.

Islam

Islam är den näst största religionen i Sverige med uppskattningsvis 400 000–800 000 muslimer. Muslimsk invandring till Sverige ökade kraftigt från 1960-talet och framåt.

1970-talet

De första moskéerna i Sverige byggdes på 1970-talet, i takt med att muslimsk invandring ökade från Turkiet, Mellanöstern och andra länder.

1700-talet

Judar har funnits i Sverige sedan 1770-talet. De fick fullständiga medborgerliga rättigheter och religionsfrihet 1870.

Ca 100 000

Den katolska kyrkan i Sverige har ungefär 100 000 medlemmar. Många är invandrare från Polen, Latinamerika och Afrika. Sverige var ett katolskt land under medeltiden.

Att religiösa möten utanför statskyrkan förbjöds

Konventikelplakatet 1726 förbjöd religiösa sammankomster utanför Svenska kyrkan. Det upphävdes gradvis under 1800-talet och fullständig religionsfrihet kom 1951.

Frikyrkor

Frikyrkorna – pingströrelsens, baptisternas, metodisternas m.fl. – utmanade Svenska kyrkans monopol från 1800-talet. De är viktiga aktörer i det svenska religiösa landskapet.

Ja, religion eller annan trosuppfattning är en av de sju diskrimineringsgrunderna

Ja, religion eller annan trosuppfattning är en av de sju diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen. Det är förbjudet att diskriminera någon på grund av religion.

Ja, som regel är det tillåtet; arbetsgivaren behöver starka sakliga skäl för förbud

Religiösa symboler är som regel tillåtna på arbetsplatsen. En arbetsgivare kan i undantagsfall ha starka sakliga skäl (t.ex. säkerhet) för att begränsa detta, men det kräver tydlig motivering.

Gustav Vasas reformation – han bröt med den katolska kyrkan och lade kyrkans tillgångar under staten

Gustav Vasa genomförde reformationen på 1520-talet och bröt med den katolska kyrkan. Han konfiskerade kyrkans tillgångar och Sverige blev evangelisk-lutherskt.